Helgäventyr

Helgen var lite hektisk. Skönt att Simon tagit ledigt en vecka så vi hinner med att leva lite!
På fredagen kom Simon susande hem från jobbet och det blev en timmes hektiskt städande och donande innan Simons föräldrar kom och firade hans födelsedag lite i efterskott (han fyllde den 21:e). Han fick lite olika trevliga presenter, finast var nästan blomman som Hanna (Simons brorsdotter) valt ut.

Morgonen därpå åkte vi vid halv tio från Stockholm, hela vägen nästan utan uppehåll, till Lilla Askerön på Tjörn. Där hälsade vi på min syster och svåger och hinkvis med barn (tre). Vi var på höstmaskerad (bilder finns om man kikar på systerns blogg) med temat musik, och Simon blev råddare (eller ljudtekniker, eller nån blandning däremellan) med en tuggummiprilla och en låda med PA-grejer, och jag var punkare, iklädd lite av Simons gamla doningar. Han har varit ett riktigt drägg, I tell you.
Mycket god mat och trevligt sällskap, även om jag nästintill däckade klockan tio och fick gå och lägga mig i förtid. Simon går i god för att det fortsatte vara roligt ända till klockan ett.

Dagen därpå tog vi det lite lugnt, åkte in till fastlandets storstad, Stenungsund (10.000 invånare), och hittade billiga skor och, till vår fascination, en lampa till fönstret i vardagsrummet. Det är tydligen inte på mode med hängande fönsterlampor längre, för vi har inte hittat dem nån annanstans. Nu när vi kommit hem ångrar vi att vi inte köpte två. Kan Jemima och Carl-Henrik köpa med sig en när vi ses nästa gång?

Måndagen spenderade vi med Jemima och två barn på Göksäter på Orust, en minivariant av GeKås i Ullared. Vi storhandlade och fick med oss en mängd saker vi behövde, bland annat julpynt som vi insett att man som äkta Svenssonfamilj måste ha minst en låda av. Nu saknar vi bara granen, och kan inte bestämma oss för om vi skall vara lata och ha plastgran, eller om det ska lukta jul och barra med en riktig gran.
Efter Göksäter åt vi god lunch, och sen åkte vi hem till Stockholm igen, med ideliga pauser på grund av toalettbehov, matpaus och lyktstrul (det var jag som strulade, jag kunde inte det där med att tända lyktor, tydligen).

Idag har vi varit på Ikea och handlat upp en massa presentpengar, och ätit en storslagen middag för endast 40 kronor, eftersom vi fått en presentcheck på mat på Ikea också. Vi har nu faktiskt lyckats möblera hela hemmet precis som tanken var då vi flyttade in (eller ja, vi ha i alla fall lådorna innanför dörren, de kanske inte har kommit upp riktigt än, då).

Nu är vi hemma, och jag sitter här och låtsas vara inbegripen i nåt mycket viktigt medan Simon bygger Ikeamöbler. Jag har hört att det kan skada förhållandet om man bygger dem tillsammans, så tekniskt sett är jag bara rädd om vår framtid.

Resten av veckan ska vi spendera med att gå och se Onkel Vanja på Dramaten, och eventuellt våga oss på att köpa en projektor eftersom den var så förtvivlat billig.
Ciao!

Hö hö hö.

Min vän Tore (känd från TV! Jag är kompis till en kändis! Vill ni ha min autograf?) hade en fantastiskt kul kommentar på MSN idag.

"Motsatsen till stridspitt... är det civilstånd?"

Bara i Stockholm...

...kan man höra på radion att det går nakna kvinnor i blommiga hattar och systemetpåsar på motorvägen.

Jag fick veta det av Marie, i och med att följande sms-dialog utspann sig:

Marie: Hörde precis på radion att det gick en naken tjej med blommig hatt, rullator och systemetpåse på motorvägen. Vill du att jag ska hämta dig?

Jag: Haha, nej, det är ok. Ska bara hem med spriten.

Marie: Okej, då vet jag! Ta det lugnt bara, och ta gärna bussen nästa gång...!

Jag: Men... de sa ju att motorvägen gick snabbast!


Det är alltid lika spännande att bo här.
Nu ska jag köpa en present till Simon.

Dagen efter

Jag har nu fått det fullkomligt bekräftat att jag inte längre tål alkohol. Två glas vin räckte för att göra mig alldeles för glad, då började jag dricka folköl. Men det var för sent. Idag mådde jag inte speciellt bra, fast efter ett äpple, te och lite huvudvärkstablett kändes det mycket bättre.

Vi firade Simons födelsedag igår, eftersom vi ska till Jemima och Carl-Henrik nästa helg som egentligen passar bättre att fira på. Men på detta sätt blir han firad flera gånger om, och det är ju roligt.

Vi började gårdagens fest med att spela Cybertown (som Laserdome för de som inte vet), det var roligt. Jag blev 7:a av 30 spelare. Det var dock bara Simon, Slemm, Daniel och jag som kände varann. Men det gick bra att döda folk ändå.

Sen åkte vi hem till Husby, då kom det högvis med folk till. Mycket roligt var det!
Idag tog vi det lugnt av förklarliga skäl, och imorgon ska vi träffa Simons föräldrar som kommer hit och äter lunch.

På måndag ska jag gå och köpa en present till Simon. Men jag tänker inte berätta vad det är. He he.

År av diskussion är över!

It's over! It's finally over!
Och det bästa av allt - jag hade rätt. Jag menar, inte för att det är sällsynt på nåt sätt. Att jag har rätt. Men ändå. Jag måste nu gloata över detta i evigheter och mer därtill.

Men gamen i Robin Hood säger "Hon är SÄKRAD gamla Bettan".

Beviset är den engelska översättningen. Script finns på sidan http://www.script-o-rama.com/movie_scripts/r/robin-hood-script-transcript-disney.html och citatet som följer: "Don't you worry none, Sheriff. The safety's on Old Betsy."

INTE "säker". SVT har fel. Alla (utom söstra mi som alltid vetat liksom jag) jag diskuterat med om saken har haft FEL.
Bettan är säkrad.

Och så är min plats i himmelriket.

And the truth shall set you free!

Illa, illa, fett med illa.

Jag och Simon har varit sjuka ett par dagar nu, det är lite tråkigt. Jag har varit febrig och hängig, och Simon har hostat och stapplat omkring.
Så det har inte blivit mycket städat, inte mycket skrivet, och inte mycket gjort över huvud taget. Imorgon är det föreläsning, tänkte fråga om det eventuellt är så att man skall göra nåt den här kursen. De kanske eventuellt tycker det.

På fredag åker vi till Tjörn och träffar en hel hög släktingar, vi firar min systerson Adams födelsedag. Vi kommer då att åka hem med en bil som vi fått låna. Idag kom vi på att vi kanske skulle ha nånstans att ställa den också. Aja. Det fixar vi imorgon.

Är lite för trött och seg för att fortsätta nu. Det värsta med att vara sjuk är att ens dygnsrytm inte riktigt fungerar som den ska efter ett tag.

Tjohej!

...tänkte jag när jag blev uppsläpad vid sextiden för att Simon ville börja lite tidigare.
Idag, tänkte jag, idag ska jag skriva uppsats hela dagen, och vara jätteduktig.

Det var vid sex-tiden i morse alltså. Så bra gick det. Jag ska börja SNART.
Tänkte försöka skriva nåt slags syfte, och kanske eventuellt nån form av försök till bakgrund.
För de som inte vet så ska jag skriva om hur man tillverkar ett prov för att det ska bli så rättvisande och rättvist som möjligt.

Idag skulle jag också ringa universitetet och fråga varför mitt campuskort inte kommit än, och om de kunde tänka sig att ändra min adress så att posten slutade komma till Mariatorget.
Killen tyckte att jovars, kan ändra adressen, men kortet har vi skickat. Jahaja, sa jag, då är det nog så att det kommer ta tre evigheter innan posten lyckas eftersända det. Och killen sa att jo, så är det nog, och det tar ett tag att få det tryckt också, så det tar lite tid.
Grejt, tänkte jag. Om jag ska träna för studentrabatt måste jag visa ett kort som är för DE HÄR terminen, det duger visst inte med ett som är från förra, men som faktiskt inte GÅTT UT än. Så då kan jag inte träna på evigheter!

Tänkte jag.
Och sen hörde jag ett stort brev dimpa ner i brevlådan, och tadaa - campuskortet. Så fånig man kan känna sig.

Jag provade, på tal om träning, bodyjam i tisdags. Det var ganska roligt, men det är en jäkla skitmusik folk lyssnar på nu för tiden! Jag ska nog gå över till aerobics istället. Tjejen som höll bodyjam var inte så värst bra heller, hon förutsatte att alla kunde göra precis som hon tänkt sig på två försök.
Men jobbigt var det i alla fall, så det fyllde sitt syfte.
Sen dess har jag för övrigt haft oändliga ryggsmärtor.
Aerobics it is.